I maj 1998, två dagar före folkomröstningen om långfredagsavtalet, brittiska premiärministern Tony Blair adresserade media i Coleraine, County Derry. Han gav fem löften till folket i Nordirland och skrev dem för hand på en stor tavla. Blairs löften var ett sista försök att vinna över unionister:

”Jag lovar folket i Nordirland:

1. [Det kommer inte att ske] ingen förändring i Nordirlands status utan uttryckligt medgivande från befolkningen i Nordirland.

2. [Makt] att fatta beslut [kommer att] återföras till en Nordirlands församling, med ansvarsfullt nord-syd samarbete.

3. Rättvisa och jämlikhet [kommer] garanteras för alla.

4. De som använder eller hotar våld [kommer] att uteslutas från Nordirlands regering.

5. Fångar [kommer att förvaras] i [fängelse] såvida inte våld lämnas för gott.

Oavsett folkomröstningsresultatet kommer jag som Storbritanniens premiärminister att fortsätta arbeta för stabilitet och välstånd för alla Nordirlands folk. ”