Streets of Sorrow / Birmingham Six utförs av Celtic folk-punk band The Pogues. Det släpptes 1988 och visades på albumet “If I Should Fall from Grace with God”.

Som titeln antyder, Streets of Sorrow / Birmingham Six är en sammanslagning av två olika låtar, var och en olika i stil och tillvägagångssätt. Den första halvan, skriven av mandolinisten Terry Woods, är en mild akustisk ballad av tre verser. Woods texter är sorgliga och reflekterande och sörjer de ”unga män som dödats” i problemen.

Den andra delen, skriven av Pogues-sångaren Shane McGowan, är mer optimistisk och grym och engagerar hela bandet. McGowans texter är argare och mycket mer politiska. De fokuserar på Birmingham Six och Guildford Four, två grupper av nordirländare som felaktigt fängslats för terrorhandlingar. McGowan riktar sig mot den engelska polisen, rättsväsendet och den irländska känslan i Storbritannien.

Den sista versen hänvisar också till Loughgall-bakhåll, där åtta provisoriska IRA blev bakhåll och dödades av en peloton av British Special Air Service (SAS) kommandos.

Åh farväl ni sorgens gator
Och farväl er gator av smärta
Jag återkommer inte för att känna mer sorg
Inte heller för att se fler unga män dödade

Under de senaste sex åren har jag levt genom terror
Och på de mörka gatorna, smärtan
Åh hur länge jag letar efter tröst
I mitt sinne förbannar jag belastningen

Så farväl er sorgens gator
Och farväl er gator av smärta
Nej, jag kommer inte tillbaka för att känna mer sorg
Inte heller för att se fler unga män dödade

Det fanns sex män i Birmingham, i Guildford finns det fyra
Det plockades upp och torterades och inramades av lagen
Och smutsen fick befordran men de gör fortfarande tid
För att vara irländare på fel plats och vid fel tidpunkt

I Irland kommer de att sätta dig bort i labyrinten
I England kommer de att hålla dig i sju långa dagar
Gud hjälper dig om du någonsin kommer att fångas vid dessa stränder
Kaparna behöver någon och de går genom den dörren

Du räknar år - först fem, sedan tio
Att bli gammal i ett ensamt helvete
Runt gården och den stinkande cellen
Från vägg till vägg och tillbaka igen

En förbannelse över domarna, kaparna och skruvarna
Som torterade de oskyldiga, felaktigt anklagade
För att sälja priset på marknadsföring och rättvisa
Må de dömda vara deras domare när de rotar ner i helvetet

Du räknar år - först fem, sedan tio
Att bli gammal i ett ensamt helvete
Runt gården och den elaka cellen
Från vägg till vägg och tillbaka igen

Måtte imperiets horor ligga vakna i sina sängar
Och svettas när de räknar ut synderna i deras huvuden
Medan åtta män ligger över i Irland ligger döda
Kickade ner och sköt bakom huvudet

Du räknar år - först fem, sedan tio
Att bli gammal i ett frysande helvete
Runt gården och den elaka cellen
Från vägg till vägg och tillbaka igen