Dessa utdrag är från 1791 års konstitution, som antogs av nationalförsamlingen i september. De beskriver formen som den nya regeringen bör ta, såväl som kungens befogenheter under det nya systemet:

"Rikets uppdelning

1. Riket är ett och odelbart; dess territorium är uppdelat i 83 departement, varje departement i distrikt, varje distrikt i kantoner...

5. Den medborgerliga eden är: 'Jag svär att vara trogen mot nationen, lagen och kungen och att med all min makt behålla konungarikets konstitution' ...

7. Lagen betraktar äktenskap endast som ett civilt avtal ...

9. Medborgarna som sammansätter en kommun har rätt att välja vid angivna tidpunkter, enligt de former som fastställs i lag, de bland dem som under titeln kommunala tjänstemän ansvarar för att administrera kommunens omedelbara angelägenheter.

Av offentliga makter

1. Suveränitet är en, odelbar, omättbar och obeskrivbar. Det gäller nationen; ingen del av folket eller någon person får anta utövandet av detta.

2. Nationen, från vilken bara alla makter härstammar, får utöva sådana befogenheter endast genom delegering. Den franska konstitutionen är representativ; företrädarna är det lagstiftande organet och kungen.

3. Den lagstiftande makten delegeras till en nationalförsamling, bestående av tillfälliga representanter fritt valda av folket, för att utövas av den med kungens sanktion ...

4. Regeringen är monarkisk; den verkställande makten delegeras till kungen, som ska utövas under hans myndighet av ministrar och andra ansvariga agenter ...

5. Den rättsliga makten delegeras till domare som väljs vid angivna tidpunkter av folket.

Från den nationella lagstiftande församlingen

1. Nationalförsamlingen som utgör det lagstiftande organet är permanent och består endast av en kammare.

2. Den ska bildas vartannat år genom nyval. Varje period på två år ska utgöra en lagstiftare ...

5. Det lagstiftande organet får inte upplösas av kungen.

För att utgöra den nationella lagstiftande församlingen ska de aktiva medborgarna sammanträda vartannat år i primära församlingar i städerna och kantonerna. För att vara en aktiv medborgare är det nödvändigt:

Att ha fötts eller bli en fransman;

Att vara helt 25 års ålder;

Att ha hemvist i staden eller kantonen under den period som fastställs i lag;

Att betala, i någon del av kungariket överhuvudtaget, en direkt skatt motsvarande minst värdet av tre dagars arbete och att presentera kvittot för detta;

Var inte i en position av inhemskhet, det vill säga en tjänare för lön;

Att vara inskriven på rollen av National Guard i kommunens hemort;

Att ha tagit medborgerlig ed ...

Av monarkin

1. Monarkin är odelbar och delegeras ärftligt till den regerande familjen, från man till man, efter beställningsordning, till evig uteslutning av kvinnor och deras efterkommande.

2. Kungens person är okränkbar och helig; hans enda titel är King of the French.

3. Det finns ingen myndighet i Frankrike som är överlägsen lagens. kungen regerar endast därigenom, och endast i lagens namn får han exakta lydnad.

4. Vid sin anslutning till tronen, eller så snart han har uppnått sin majoritet, ska kungen, i närvaro av lagstiftningsorganet, svära ed nationen att vara trogen mot nationen och lagen, att anställa alla den makt som delegerats till honom för att upprätthålla konstitutionen ...

5. Om kungen en månad efter lagstiftningsorganets inbjudan inte har avgivit den ed, eller om han, efter att ha tagit den, återkallar den, ska han anses ha abdikerat tronen.

6. Om kungen placerar sig i spetsen för en armé och riktar sina styrkor mot nationen, eller om han inte genom ett formellt uttalande motsätter sig något sådant åtagande som bedrivs i hans namn, ska han anses ha abdikerat tronen .

Kunglig sanktion

1. Lagstiftningsorganets förordningar presenteras för kungen, som kan vägra hans samtycke därtill.

2. Om kungen vägrar sitt samtycke ska en sådan vägran endast vara upphängande. När de två lagstiftande församlingarna som följer den där dekretet infördes återigen har presenterat samma dekret i samma ordalag, ska kungen anses ha gett sin sanktion ...

4. Kungen är skyldig att uttrycka sitt samtycke till eller vägran varje dekret inom två månader efter framläggningen. ”