Den 21st 1954 slutliga deklarationen av juli Genève-konferensen om problemet med att återställa freden i Indokina, där företrädarna för Kambodja, Nordvietnam, Sydvietnam, Frankrike, Laos, Folkrepubliken Kina, Storbritannien, Sovjetunionen och Amerikas förenta stater deltog:

“1. Konferensen noterar avtalen som avslutar fientligheterna i Kambodja, Laos och Vietnam och organiserar internationell kontroll och övervakning av genomförandet av bestämmelserna i dessa avtal.

2. Konferensen uttrycker tillfredsställelse över att fientligheterna upphör i Kambodja, Laos och Vietnam. Konferensen uttrycker sin övertygelse om att genomförandet av bestämmelserna i denna förklaring och i avtalen om upphörande av fientligheter kommer att göra det möjligt för Kambodja, Laos och Viet-Nam att hädanefter spela sin roll i full oberoende och suveränitet i fredlig gemenskap av nationer.

3. Konferensen noterar de uttalanden som gjorts av regeringarna i Kambodja och Laos om deras avsikt att anta åtgärder som gör det möjligt för alla medborgare att inta sin plats i det nationella samfundet, särskilt genom att delta i nästa allmänna val, som i enlighet med med konstitutionen för vart och ett av dessa länder, ska äga rum under år 1955, genom hemlig omröstning och under villkor för respekt för grundläggande friheter.

4. Konferensen noterar klausulerna i avtalet om upphörande av fientligheter i Vietnam som förbjuder införande i Vietnam av utländska trupper och militär personal samt av alla typer av vapen och ammunition. Konferensen noterar också de förklaringar som gjorts av regeringarna i Kambodja och Laos om deras resolution om att inte begära utländskt bistånd, vare sig i krigsmaterial, personal eller instruktörer förutom i syfte att effektivt försvara deras territorium och, i fall av Laos, i den utsträckning som definieras av avtalen om upphörande av fientligheter i Laos.

5. Konferensen noterar klausulerna i avtalet om upphörande av fientligheter i Vietnam om att ingen militärbas till förfogande för en främmande stat får upprättas i de två partiernas omgrupperingszoner, den senare har skyldigheten att se till att de zoner som tilldelats dem inte ska utgöra en del av någon militär allians och inte ska användas för återupptagande av fientligheter eller i tjänst för en aggressiv politik. Konferensen noterar också deklarationerna från regeringarna i Kambodja och Laos om att de inte kommer att gå med i något avtal med andra stater om detta avtal inkluderar skyldigheten att delta i en militär allians som inte överensstämmer med principerna i stadgan FN eller, i fallet Laos, med principerna i avtalet om upphörande av fientligheter i Laos eller, så länge deras säkerhet inte hotas, skyldigheten att upprätta baser på kambodjanska eller laotiska territorier för militärstyrkorna av utländska makter.

6. Konferensen erkänner att det huvudsakliga syftet med avtalet om Vietnam är att lösa militära frågor i syfte att stoppa fientligheterna och att den militära avgränsningslinjen inte på något sätt ska tolkas som en politisk eller territoriell gräns. Konferensen uttrycker sin övertygelse om att genomförandet av bestämmelserna i denna förklaring och i avtalet om upphörande av fientligheter skapar den nödvändiga grunden för en politisk uppgörelse i Vietnam i nära framtid.

7. Konferensen förklarar att, när det gäller Vietnam, lösning av politiska problem, genomförd på grundval av respekt för principerna om självständighet, enhet och territoriell integritet, ska göra det möjligt för det vietnamesiska folket att åtnjuta de grundläggande friheterna , garanterad av demokratiska institutioner som inrättats som ett resultat av fria allmänna val genom hemlig omröstning. För att försäkra sig om att tillräckliga framsteg har gjorts för att återställa freden och att alla nödvändiga förutsättningar erhålls för ett fritt uttryck för den nationella viljan, ska allmänna val hållas i juli 1956 under överinseende av en internationell kommission bestående av företrädare av medlemsländerna i den internationella övervakningskommissionen som avses i avtalet om upphörande av fientligheter. Samråd kommer att hållas om detta ämne mellan de behöriga representativa myndigheterna i de två zonerna från och med den 20 april 1955 och framåt.

8. Bestämmelserna i avtalen om upphörande av fientligheter som syftar till att skydda individer och egendom måste tillämpas striktast och måste särskilt tillåta alla i Vietnam att bestämma fritt i vilken zon han vill bo .

9. De behöriga representativa myndigheterna i de norra och södra zonerna i Vietnam, liksom myndigheterna i Laos och Kambodja, får inte tillåta någon enskild eller kollektiv repressalier mot personer som på något sätt har samarbetat med en av parterna under krig eller mot medlemmar av sådana personers familjer.

10. Konferensen noterar den franska regeringens förklaring om att den är redo att dra tillbaka sina trupper från Kambodja, Laos och Vietnam på begäran av de berörda regeringarna och inom en tidsperiod som fastställas genom överenskommelse mellan parterna utom i de fall då ett visst antal franska trupper, efter överenskommelse mellan de två parterna, ska förbli vid angivna punkter och under en viss tid.

11. Konferensen noterar den franska regeringens uttalande om att för att lösa alla problem i samband med återupprättandet och konsolideringen av fred i Kambodja, Laos och Vietnam, kommer den franska regeringen att gå utifrån principen av respekt för självständighet och suveränitet, enhet och territoriell integritet i Kambodja, Laos och Vietnam.

12. I sina förbindelser med Kambodja, Laos och Vietnam åtar sig varje medlem av Genève-konferensen att respektera ovannämnda staters suveränitet, oberoende, enhet och territoriella integritet och att avstå från alla inblandningar i deras interna angelägenheter.

13. Konferensmedlemmarna är överens om att rådfråga varandra om alla frågor som kan hänskjutas till dem av den internationella övervakningstjänsten för att studera de åtgärder som kan visa sig vara nödvändiga för att säkerställa att avtalen om upphörande av fientligheter i Kambodja, Laos och Vietnam respekteras.