I början av juni 1973, USA: s president Richard Nixon skrev till sovjetledaren Leonid Brezhnev, som en föregångare till Brezhnevs besök i Washington DC senare samma månad. I brevet diskuteras det planerade Avtal om förebyggande av kärnkrig, och innehåller uttalanden om överenskommelse och goodwill:
”Kära herr generalsekreterare,
Jag har läst med stort intresse det konto som du så vänligen skickade mig för ditt besök i Förbundsrepubliken och de samtal du hade med [västtysk] kansler Brandt. Det är uppenbart att besöket var fruktbart och gav mycket gynnsamma resultat. Både du och kanslaren ska gratuleras.
Vi är nu i slutskedet för att förbereda dig för ditt historiska besök i detta land. Alla tecken pekar på ett resultat som ytterligare kommer att stärka de gynnsamma förbindelserna mellan våra två länder och utsikterna för varaktig fred i världen. I detta brev skulle jag vilja granska vissa av de viktigaste punkterna på vår agenda ...
Vi har nu avslutat arbetet med att utarbeta ett avtal om frågan om förebyggande av kärnkraft. Avtalet som vi kommer att underteckna kommer att vara av verkligt historisk betydelse. Med utgångspunkt från de grundläggande principerna som vi undertecknade förra året kommer detta avtal utan tvekan att vara en mycket viktig aspekt av våra möten. Jag hoppas intryck, som jag vet att du gör, herr generalsekreterare, att vi kommer att ta ett betydande steg inte bara för att minska faran för ett förödande kärnkrig utan också för att skapa förutsättningar i världen där krig av något slag och maktanvändning kommer inte längre att drabba mänskligheten. Att vi har tagit detta steg samtidigt som vi erkänner och respekterar andra lands rättigheter och intressen, är ett kännetecken för statsskap.
Jag är övertygad om att när våra förbindelser förbättras och freden över hela världen stärks, kommer ytterligare viktiga steg mot den ultimata uteslutningen av krig att bli möjliga.
Förhandlingarna som har skapat detta avtal har pågått i mer än ett år under vilket vi haft många uppriktiga utbyten om de komplexa och känsliga frågorna. Vi kommer naturligtvis att förväntas bedöma och tolka innebörden och betydelsen av vårt avtal ...
Effekten av vårt framtida avtal skulle utan tvekan förbättras ytterligare genom vår förmåga att under ditt besök registrera ytterligare framsteg mot begränsningen av strategiska beväpningar. Jag hade hoppats att vi skulle kunna komma överens om några specifika åtgärder, men det gemensamma uttalandet som vi har diskuterat borde ge våra förhandlare en ny drivkraft så att samtalen kan påskyndas ...
När det gäller europeiska frågor har det skett många gynnsamma utvecklingar och vi kommer att ha möjlighet att granska de två viktiga aktuella projekten ... Vi vill också se över situationen i Indokina såväl som i Mellanöstern. Jag delar er oro över att situationen i Mellanöstern är potentiellt explosiv och jag uppskattar att vi båda arbetar mot samma mål för en lösning som bara är för alla parter och samtidigt en hållbar ...
När det gäller vårt bilaterala samarbete är det nu klart att det kommer att finnas flera nya områden där avtal kan ingås under ditt besök. I vissa frågor kan vi också ge vägledning för vidare förhandlingar efter vårt möte. Vi kommer naturligtvis att vilja gå in på frågan om att utvidga våra ekonomiska band. Jag har granskat din diskussion med Dr. Kissinger om det långsiktiga förhållandet som kan utvecklas mellan våra två länder. Jag håller väsentligen med de anvisningar du angav ...
Vi ser alla fram emot att återbetala den fantastiska gästfrihet som vi visade i Sovjetunionen förra året. ”
Vänliga hälsningar,
Richard Nixon