En uppsats är ett ihållande skrivande som svar på en fråga, ett ämne eller en fråga. Uppsatser används ofta för att bedöma och utvärdera elevernas framsteg i historia. Historieuppsatser testar en rad färdigheter inklusive historisk förståelse, tolkning och analys, planering, forskning och skrivande.

För att skriva en effektiv uppsats bör studenterna undersöka frågan, förstå dess fokus och krav, skaffa information och bevis genom forskning och sedan konstruera ett tydligt och välorganiserat svar. Att skriva en bra historieuppsats bör vara rigoröst och utmanande, även för starkare elever. Precis som med andra färdigheter utvecklas och förbättras uppsatsskrivandet med tiden. Varje uppsats du gör hjälper dig att bli mer kompetent och säker på att utöva dessa färdigheter.

Studera frågan

Detta är ett självklart tips men ett som tyvärr försummats av vissa elever. Det första steget för att skriva en bra uppsats, oavsett ämne eller ämne, är att tänka mycket på frågan.

En essäfråga kommer att ställa upp någon form av uppgift eller utmaning. Det kan be dig att förklara orsakerna och/eller effekterna av en viss händelse eller situation. Det kan fråga om du håller med eller inte håller med ett påstående. Det kan be dig att beskriva och analysera orsakerna och/eller effekterna av en viss handling eller händelse. Eller det kan be dig att utvärdera den relativa betydelsen av en person, grupp eller händelse.

Du bör börja med att läsa uppsatsfrågan flera gånger. Understryka, markera eller kommentera nyckelord eller termer i frågans text. Fundera på vad det kräver att du gör. Vem eller vad vill den att du ska koncentrera dig på? Anger eller antyder det en viss tidsram? Vilket problem eller problem vill den att du ska ta itu med?

Börja med en plan

Varje uppsats bör börja med en skriftlig plan. Börja konstruera en plan så fort du har fått din uppsatsfråga och funderat på den.

Förbered dig på forskning genom att brainstorma och notera dina tankar och idéer. Vilka är dina första svar eller tankar om frågan? Vilka ämnen, evenemang, personer eller frågor är kopplade till frågan? Flyter några ytterligare frågor eller frågor från frågan? Vilka ämnen eller evenemang behöver du för att lära dig mer om? Vilka historiker eller källor kan vara användbara?

Om du stöter på en mental "tegelvägg" eller är osäker på hur du ska närma dig frågan, tveka inte att diskutera den med någon annan. Rådgör med din lärare, en skicklig klasskamrat eller någon du litar på. Tänk också på att när du börjar forska kan din plan förändras när du hittar ny information.

Börja forska

Efter att ha studerat frågan och utvecklat en första plan, börja samla information och bevis.

De flesta börjar med att läsa en översikt över ämnet eller frågan, vanligtvis i vissa pålitliga sekundära källor. Detta kommer att uppdatera eller bygga din befintliga förståelse av ämnet och utgöra en grund för ytterligare frågor eller utredning.

Din forskning bör ta form härifrån, styrd av uppsatsfrågan och din egen planering. Identifiera termer eller begrepp du inte känner till och ta reda på vad de betyder. När du hittar information, fråga dig själv om den är relevant eller användbar för att ta itu med frågan. Var kreativ med din forskning och leta på en mängd olika platser.

Om du har svårt att hitta information, sök råd från din lärare eller någon du litar på.

Utveckla en stridighet

Alla goda historiauppsatser har en tydlig och stark strid. En stridighet är huvudidén eller argumentet i ditt uppsats. Det fungerar både som ett svar på frågan och fokus för ditt författande.

Helst bör du kunna uttrycka ditt påstående som en enda mening. Till exempel kan följande påstående ligga till grund för en essäfråga om nazisternas framväxt:

Fråga: Varför vann det nazistiska partiet 37 procent av rösterna i juli 1932?

A. Nazistpartiets valframgång 1932 var ett resultat av ekonomiskt lidande orsakat av den stora depressionen, allmänhetens missnöje med Weimarrepublikens demokratiska politiska system och vanliga partier och nazistisk propaganda som lovade en återgång till traditionella sociala, politiska och ekonomiska värden.

En uppsats som använder detta påstående skulle sedan fortsätta att förklara och motivera dessa uttalanden mer detaljerat. Det kommer också att stödja påståendet med argument och bevis.

Vid någon tidpunkt i din forskning bör du börja tänka på en strid för din uppsats. Kom ihåg att du borde kunna uttrycka det kort som om du behandlar uppsatsfrågan i en enda mening eller sammanfattar i en debatt.

Försök att rama in ditt påstående så att det är starkt, auktoritativt och övertygande. Det ska låta som en röst från någon som är välinformerad om ämnet och säker på sitt svar.

Planera en uppsatsstruktur

När det mesta av din forskning är klar och du har en stark strid, började du lägga ner en möjlig uppsatsstruktur. Detta behöver inte vara komplicerat, några rader eller prickpunkter är tillräckligt.

Varje uppsats måste ha en introduktion, en sammansättning av flera stycken och en slutsats. Dina stycken ska vara välorganiserade och följa en logisk sekvens.

Du kan organisera stycken på två sätt: kronologiskt (täcker händelser eller ämnen i den ordning de inträffade) eller tematiskt (täcker händelser eller ämnen baserat på deras relevans eller betydelse). Varje stycke ska vara tydligt skyltat i ämnessatsen.

När du har slutfört en plan för ditt uppsats börjar du utkastet.

Skriv en övertygande introduktion

Många anser att introduktionen är den viktigaste delen av en uppsats. Det är viktigt av flera skäl. Det är läsarens första upplevelse av din uppsats. Det är där du först tar upp frågan och uttrycker ditt påstående. Det är också där du lägger ut eller "skyltar" riktningen din uppsats kommer att ta.

Sikta på en introduktion som är tydlig, självsäker och kraftfull. Gå rakt på sak - slösa inte tid med en vandring eller berättande introduktion.

Börja med att ge ett litet sammanhang, ta sedan upp frågan, formulera ditt påstående och ange vilken riktning din uppsats kommer att ta.

Skriv helt bildade stycken

Många historiestudenter faller i fällan med att skriva korta stycken, som ibland innehåller så lite som en eller två meningar. En bra historia-uppsats innehåller stycken som själva är 'mini-uppsatser', vanligtvis mellan 100-200 ord vardera.

Ett stycke bör bara fokusera på ett ämne eller en fråga – men den bör innehålla en grundlig utforskning av det ämnet eller frågan.

Ett bra stycke börjar med en effektiv öppningsmening, ibland kallad ämnesmening eller vägvisande mening. Den här meningen introducerar styckeämnet och förklarar kort dess betydelse för frågan och ditt påstående. Bra stycken innehåller också grundliga förklaringar, en del analys och bevis, och kanske ett citat eller två.

Avsluta med en effektiv slutsats

Slutsatsen är det sista stycket i din uppsats. En bra slutsats bör göra två saker. Först bör den upprepa eller upprepa påståendet i din uppsats. För det andra bör den avsluta din uppsats, helst med ett polerat slut som inte är abrupt eller besvärligt.

Ett effektivt sätt att göra detta är med en kort sammanfattning av "vad som hände därefter". Till exempel kan en uppsats som diskuterar Hitlers uppgång till makten 1933 avslutas med ett par meningar om hur han konsoliderade och stärkte sin makt 1934-35.

Din slutsats behöver inte vara lika lång eller så utvecklad som dina kroppsstycken. Du bör undvika att införa ny information eller bevis i slutsatsen.

Referera och citera dina källor

En historiauppsats kommer bara att lyckas om det refereras på lämpligt sätt. Din uppsats bör stödja dess information, idéer och argument med citat eller referenser till pålitliga källor.

Att hänvisa erkänner inte bara andras arbete, utan ger också auktoritet till ditt skrivande och ger läraren eller bedömaren en inblick i din forskning. Mer information om hur man hänvisar till en historikskrivning kan hittas här.

Korrekturläs, redigera och söka feedback

Varje uppsats bör korrekturläsas, redigeras och vid behov omarbetas innan den skickas in för bedömning. Uppsatser bör helst slutföras i god tid före förfallodatum och sedan lägga åt sidan en dag eller två innan korrekturläsning.

Vid korrekturläsning ska du först leta efter stavnings- och grammatiska fel, typografiska misstag, felaktiga datum eller andra faktiska fel.

Tänk sedan på hur du kan förbättra din uppsats tydlighet, ton och struktur. Följer din uppsats en logisk struktur eller sekvens? Är skylten i din uppsats tydlig och effektiv? Är vissa meningar för långa eller 'vandrande'? Upprepar du dig själv? Behöver stycken utvidgas, finjusteras eller förstärkas med mer bevis?

Läs uppsatsen högt, antingen för dig själv eller en annan person. Sök feedback och råd från en bra författare eller någon du litar på (de behöver inte ha expertis i historia, bara i effektiv skrivning).

Några allmänna tips om att skriva

• Skriv alltid i tredje person. Hänvisa aldrig till dig själv personligen med fraser som "Jag tror ..." eller "Det är mitt påstående ...". Uppsatser om god historia bör ta perspektivet hos en informerad och objektiv tredje part. De ska låta rationella och faktiska - inte som en individ som uttrycker sin åsikt.
• Skriv alltid i det förflutna. Ett uppenbart tips för en historisk uppsats är att skriva i det förflutna. Var alltid försiktig med din användning av spänd. Se upp för blandade tider när du korrekturläser ditt arbete. Ett undantag från regeln om förflutet är när man skriver om moderna historikers arbete (till exempel: "Kershaw skriver ..." låter bättre än "Kershaw skrev ..." eller "Kershaw har skrivit ...").
• Undvik generaliseringar. Generalisering är ett problem i alla uppsatser men det är särskilt vanligt i historieuppsatser. Generalisering sker när man drar allmänna slutsatser från ett eller flera specifika exempel. I historien inträffar detta oftast när elever studerar en viss grupps erfarenheter och sedan antar att deras erfarenheter tillämpas på en mycket större grupp - till exempel "Alla bönder var upprörda", "Kvinnor samlades för att motsätta sig värnplikten" eller "Tyskarna stöddes". nazistpartiet”. Både historien och det mänskliga samhället är dock aldrig så tydliga eller enkla. Försök alltid undvika generaliseringar och håll utkik efter generaliserade påståenden vid korrekturläsning.
• Skriv kort, skarp och slag. Bra författare varierar sin meningslängd men som en tumregel bör de flesta av dina meningar vara korta och slagiga. Ju längre tid en mening blir, desto större är risken för att den blir långdragen eller förvirrande. Långa meningar kan lätt bli osammanhängande, förvirrade eller ruslande. Försök att inte överanvända långa meningar och vara noga med meningslängden när du läser korrektur.
• Skriv med en aktiv röst. I historikskrivning är den aktiva rösten att föredra framför den passiva rösten. Med den aktiva rösten slutför ämnet handlingen (t.ex. ”Hitler [ämnet] initierade ölhallen statskupp [åtgärden] för att ta kontroll över den bayerska regeringen ”). Med passiv röst kompletteras åtgärden av ämnet (”The Beer Hall statskupp [aktionen] initierades av Hitler [ämnet] för att ta kontroll över den bayerska regeringen ”). Den aktiva rösten hjälper också till att förhindra att meningar blir långa, ordiga och oklara.

Du kan också hitta vår sida på skriva för historia användbar.

Citatinformation
Titel: 'Att skriva en historieuppsats'
Författarna: Jennifer Llewellyn, Steve Thompson
Publisher: Alpha History
URL: https://alphahistory.com/writing-a-history-essay/
Publiceringsdatum: April 13, 2020
Datum uppdaterat: December 20, 2022
Datum för åtkomst: Dagens datum
Copyright: Innehållet på denna sida får inte återpubliceras utan vårt uttryckliga tillstånd. För mer information om användning, se våra användarvillkor.