Kinesiska språk och dialekter använder fonetiska ljud och skrivna tecken till skillnad från de som används på västerländska språk. För att kinesiska ord och namn ska uttalas av icke-kinesiska talare, måste de omvandlas till en användbar skriftlig form. Denna process kallas romanization. 

Olika europeiska länder har utvecklat sina egna romaniseringssystem. Vissa former av romanisering användes under 19th och 20th århundradena inkluderar EFEO (utvecklat i Frankrike för fransktalande), Lessing-Othmer (Tyskland) och Latinxua Sinwenz (Ryssland).

Wade-Giles

Den vanligaste formen av romanisering som använts av engelsktalande människor kallades Wade-Giles. Wade-Giles-systemet utvecklades och förfinades under andra hälften av 19th århundradet av Thomas Wade, en brittisk diplomat och akademiker som specialiserade sig på Kina och kinesiska språk. Det förfinades ytterligare av Herbert Giles, en annan brittisk diplomat, i början av 1900.

Wade-Giles stavar kinesiska ord och namn fonetiskt, med hjälp av apostrofer och bindestreck för att indikera några av de komplexa "stoppljud" som finns på kinesiska språk. Fram till mitten av 20-talet var Wade-Giles det vanligaste systemet för romanisering i engelsktalande länder som Storbritannien, USA och Australien.

pinyin

Ett nyare system för romanisering är pinyin, utvecklat i Kina själv under de sena 1950 och har reviderats flera gånger sedan. I 1979 förklarade den kinesiska regeringen pinyin till det officiella romaniseringssystemet.

Till skillnad från Wade-Giles använder pinyin inte skiljetecken för att visa fonetiska variationer eller stoppljud - emellertid skiljer sig uttalet av pinyinbokstäver och bokstavsgrupper ofta från engelska. Pinyinformen av Tzu-hsi är till exempel Cixi - men detta uttalas "tsee-chee", inte "siks-see" eller "kiks-see" som vissa engelsktalande kan förvänta sig.

Eftersom det är mandat av den kinesiska regeringen anses pinyin nu vara den mest lämpliga eller 'politiskt korrekta' formen för engelsktalande författare och studenter. På denna webbplats romaniseras nästan alla kinesiska namn och platser med pinyin. Några romaner av Wade-Giles som fortfarande är vanligt - som "Mao Tse-tung", "Chiang Kai-shek" och "Sun Yat-sen" - ingår ibland för referens.

Följande tabell visar pinyin- och Wade-Giles-romaniseringar för betydande personer, grupper eller termer från den kinesiska revolutionen, tillsammans med deras engelska uttal.

platser

Citatinformation
Titel: “Romanisering av kinesiska namn”
författare: Glenn Kucha, Jennifer Llewellyn, Steve Thompson
Utgivare: Alfahistoria
URL: https://alphahistory.com/chineserevolution/romanisation/
Datum publicerat: Januari 31, 2016
Åtkomstdatum: September 13, 2023
Upphovsrätt: Innehållet på denna sida får inte publiceras utan vårt uttryckliga tillstånd. För mer information om användning, se vår Användarvillkor.