I 1833 utfärdade den vietnamesiska kejsaren Minh Mang följande edikt på Fransk kolonialism, särskilt de katolska missionärernas arbete:

”Under många år har män från ockidenten [väst] predikat religionen Dato [Kristus] och lurat allmänheten och lärt dem att det finns en herrgård med högsta salighet [himmel] och en fängelsehålan av fruktansvärda elände [helvetet]. De har ingen respekt för Gud Phat och ingen vördnad för förfäder. Det är stor hädelse.

Dessutom bygger de hus för tillbedjan där de tar emot ett stort antal människor utan att diskriminera könen för att förföra kvinnor och unga flickor; de extraherar också eleverna från ögonen på sjuka människor. Kan man tänka sig något som strider mot förnuft och sedvänjor? Förra året straffade vi två byar genomsyrade av denna fördärvade lära. Genom detta gjorde vi avsikten att göra vår vilja känd så att människor skulle undvika detta brott och komma till sina sinnen.

Nu är detta vårt beslut: även om många redan har gått fel väg genom okunnighet krävs det inte mycket intelligens för att uppfatta vad som är korrekt och vad som inte är; de kan fortfarande läras ut och korrigeras enkelt. Ursprungligen måste de få instruktioner och varningar, och sedan, om de förblir obehagliga, straff och smärta.

Således beordrar vi alla anhängare av denna religion, från mandarinen till de minsta av folket, att överge den uppriktigt om de erkänner och fruktar vår makt. Vi önskar att mandarinerna kontrollerar noggrant om de kristna på deras territorium är beredda att lyda våra befallningar och att tvinga dem att i deras närvaro trampa korset under foten. Efter detta ska de förlåta dem för tillfället.

När det gäller tillbedjan och prästernas hus, måste de se att dessa är helt utjämnade och hädanefter, om någon av våra undersåtar är känd för att göra sig skyldig till dessa avskyvärda seder, kommer han att straffas med den sista graden så att denna fördärvade religion kan utrotas. ”

(Hemligt bilaga till edikt, endast avsett för mandariner och tjänstemän)

”Jesu religion förtjänar allt vårt hat, men våra dåraktiga och dumma människor i hela riket omfamnar det massor och utan granskning. Vi får inte låta detta missbruk spridas. Därför har vi förordnat att lägga ut ett faderligt edict för att lära dem att de måste korrigera sig själva. De människor som följer denna lära blindt är ändå vårt folk; de kan inte vändas bort från fel på ett ögonblick. Om lagen följdes strikt skulle det kräva otaliga avrättningar. Denna åtgärd skulle kosta vårt folk kära, och många som skulle vara villiga att reparera sina vägar skulle fångas upp i förskrivningen av de skyldiga. Dessutom bör denna fråga hanteras med diskretion enligt [Confucian] maxim, som säger: 'Om du vill förstöra en dålig vana, gör det med ordning och tålamod' och fortsätter: 'Om du vill utrota ett ont odla, ta sträckan och klipp roten. '

Vi beställer alla tong doc och alla andra som styr:

1. Var noga med att följa instruktioner från sina underlägsna, mandariner, soldater eller befolkning, så att de kan reparera sina vägar och överge denna religion.

2. Att få korrekt information om missionärernas kyrkor och hem och att förstöra dem utan dröjsmål.

3. Att gripa missionärerna, var noga med att använda svik snarare än våld; om missionärerna är franska, bör de skickas omedelbart till huvudstaden, under förevändning att de är anställda av oss för att översätta brev. Om de är inhemska ska du hålla dem kvar i provinsens högkvarter, så att de inte kan kommunicera med folket och därmed hålla dem felaktigt. Var försiktig så att dina sämre inte drar nytta av denna möjlighet genom att arrestera kristna urskillningslöst och oförsiktigt, vilket skulle orsaka problem överallt. För detta skulle du hållas skyldig.

Vi förbjuder att detta uppdrag publiceras, av rädsla för att det kan orsaka problem. ”