Vi träffades som själsfränder på Parris Inland
Vi lämnade som fångar från ett asyl
Och vi var vassa, lika vassa som knivar
Och vi var så gung-ho att lägga ner våra livVi kom spastiska, som tamlösa hästar
Vi lämnade i plast som numrerade lik
Och vi lärde oss snabbt att resa lätt
Våra armar var tunga men våra magar var tätaVi hade ingen hemmafront, vi hade ingen mjuk tvål
De skickade oss Playboy, de gav oss Bob Hope
Vi grävde djupt in och sköt på sikten
Och bad till Jesus Kristus med all vår kraftVi hade inga kameror för att skjuta landskapet
Vi passerade hash-röret och spelade våra Doors-band
Och det var mörkt, så mörkt på natten
Och vi höll i varandra, som bror till bror
Vi lovade våra mödrar att vi skulle skrivaOch vi skulle alla gå ner tillsammans
Vi sa att vi alla skulle gå ner tillsammans
Ja, vi skulle alla gå ner tillsammansKommer du ihåg Charlie? Kommer du ihåg Baker?
De lämnade sin barndom på varje tunnland
Och vem hade fel? Och vem hade rätt?
Det spelade ingen roll i det tjockaste av stridenVi höll dagen i handflatan
De härskade över natten och det verkade som om natten
Sista så länge som sex veckor på Parris Island
Vi höll kusten, de höll höglandet
Och de var vassa, så vassa som knivar
De hörde myrarnas brum
De räknade rotorerna
Och väntade på att vi skulle komma framOch vi skulle alla gå ner tillsammans
Vi sa att vi alla skulle gå ner tillsammans
Ja, vi skulle alla gå ner tillsammans
Med undantag för musik och texter är innehållet på denna sida © Alpha History 2018. Innehåll som skapats av Alpha History får inte kopieras, publiceras eller distribueras utan vårt uttryckliga tillstånd. För mer information se vår Användarvillkor.