Den nazikatolska Concordat (1933)

Utdrag ur Nazi-Katolska Concordat, ett fördrag undertecknat av delegater från den katolska kyrkan och den nazistiska regeringen i juli 1933:

”Hans helighet påven Pius XI och presidenten för det tyska riket, rörda av den gemensamma önskan att befästa och främja de vänskapliga förbindelserna mellan Heliga stolen och tyska riket ... har beslutat att ingå ett högtidligt avtal som kompletterar de konkordater som ingåtts med enskilda Tyska staterna och säkerställer också de återstående staterna en grundläggande enhetlig behandling ...

Artikel 1

Det tyska riket garanterar friheten för yrket och den offentliga praktiken för den katolska religionen. Den erkänner den katolska kyrkans rätt, inom gränserna för lagen som gäller alla, att självständigt reglera och administrera hennes egna angelägenheter, och inom ramen för hennes behörighet, att publicera lagar och förordningar som är bindande för hennes medlemmar.

Artikel 3

För att främja goda förbindelser mellan Holy Holy och det tyska riket kommer en apostolisk Nuncio som hittills bor i huvudstaden i det tyska Riket och en ambassadör för det tyska riket vid Holy Holy.

Artikel 4

I sina relationer och korrespondens med biskoparna, prästerskapet och andra medlemmar av den katolska kyrkan i Tyskland har Heliga stolen full frihet. Detsamma gäller biskoparna och andra bispedömstjänstemän i deras relationer med de troende i alla frågor som rör deras pastorala ämbete. Instruktioner, förordningar, pastorala brev, officiella stiftartidningar och andra antaganden om andlig vägledning av de troende som utfärdats av de kyrkliga myndigheterna inom ramen för deras kompetens kan publiceras utan hinder ...

Artikel 9

Prästerskapet kanske inte är skyldigt av rättsliga och andra myndigheter att ge information om fakta som har tillförts dem när de utövar sina pastorala uppgifter och därför omfattas av den pastorala skyldigheten att bevara sekretess ...

Artikel 14

1. Katolska präster som har ett kyrkligt kontor i Tyskland eller som utövar pastorala eller utbildningsfunktioner måste:
(a) vara tyska medborgare,
(b) ha fått ett examensbevis som ger dem rätt att studera vid en tysk högskola för lärande,
(c) har avslutat minst 3 års filosofisk och teologisk studie vid ett tysk statsuniversitet, en tysk kyrklig akademisk institution eller en pontifisk institution för högre utbildning i Rom.

Artikel 15

Orden och religiösa föreningar är föremål för inga särskilda begränsningar från staten med avseende på deras grundande, etablering, antalet och egenskaperna hos deras medlemmar, deras verksamhet i pastoralarbete, i utbildning, i omvårdnad och välgörenhetsarbete, i ordningen av deras angelägenheter och förvaltningen av deras egendom ...

Artikel 25

Order och religiösa församlingar har rätt att inrätta och genomföra privata skolor inom ramen för de allmänna lagar och villkor som fastställs i lagen. Dessa privata skolor ger samma rättigheter som de statliga skolorna i den mån de uppfyller de gällande kraven för de senare med avseende på läroplanen ... ”